18 september 2011

Nationalsången

Igår när vi hade några vänner på besök så kom vi in på flera intressanta diskussioner. En av dem måste jag bara skriva av mig lite om idag känner jag. Det läskiga ämnet är nationalsången! Jag har märkt bland flera av mina facebook-vänner att det verkar finnas någon sorts känsla av trots kring nationalsången. Jag har aldrig riktigt förstått den här hetsen eller var alla verkar få det här trotset ifrån. Ibland kommer det upp en statusuppdatering där man har skrivit: "Jag törs minsann sjunga nationalsången, jag är stolt över den och ingen ska komma och tala om för mig att jag inte får hylla mitt land! Ni som inte sjunger/spelar nationalsången SVIKER Sverige! Vill ni inte höra vår nationalsång kan ni dra!" Jag kan bara anta att man menar på att invandrare inte vill höra Sveriges nationalsång och att veka och fega svenskar inte törs spela eller sjunga den av hänsyn till dessa invandrare. Men nu kommer det roliga i kråksången, jag har aldrig hört nån av utländsk härkomst säga att de inte vill höra Sveriges nationalsång! Jag har aldrig hört nån av utländsk härkomst säga att de inte vill att nationalsången ska spelas. Däremot har jag hört dem fråga om varför den inte spelas oftare. Jag har bara hört svenskar gnälla över att man inte "får" spela den. Jag kan ge ett exempel från när jag gick i grundskolan, det var första gången jag märkte av den här svenska logiken. Varje skolavslutning firades i kyrkan och vi barn fick sjunga en drös sommarvisor och nationalsången. Men sen flyttade det in en familj från Libanon och när skolavslutningen närmade sig började det pratas om nationalsången. Klassföräldrarna började tissla och tassla om huruvida denna familj från Libanon skulle gå med på att gå in i vår Svenska kyrka. "Tänk om de vägrar låta barnen gå dit, det kanske vore bättre om vi har avslutningen i gympasalen istället! Då kan de väl inte ta illa upp? Sen får vi nog skippa nationalsången, vi vill ju inte att de ska känna sig utanför." Det var väl inte ordagrant så här men det var i de här tankarna det diskuterades. Men INGEN tog upp saken med familjen från Libanon. Däremot fick den här stackars familjen skulden för att vi inte längre "fick" fira skolavslutningen i kyrkan eller spela nationalsången! Det här är ett fenomen som jag tycker är bra märkligt! Jag är rejält less på folk som gnäller över att nån skulle hindra dem från att spela nationalsången. Spela på, vråla er hesa bäst ni vill! Men kom inte och gnäll på invandrare om att ni inte får. Ifrågasätt svenskarna som utgår ifrån att ingen av utländsk härkomst vill höra den spelas. Testa fråga era grannar som kommer nån annanstans ifrån om hur de tänker. Tyvärr så tror jag att utav de svenskar som gnäller ständigt på facebook och olika forum, vågar ytterst få öppna truten i verkligheten och faktiskt prata med en invandrare om det här. Men jag kanske är fel ute där, vem vet? Däremot så ska jag ta mig en allvarlig funderare över vilka jag har som "vänner" på facebook, det är nog dags att rensa lite?

16 september 2011

Det blev ju ett till inlägg

Ikväll har vi varit riktigt duktiga måste jag säga. Vi har rensat köket, det försvann en väldans massa koppar, fat, muggar o tallrikar som inte har använts sen vi flyttade hit för över ett år sen. Då lär vi inte behöva dem framöver heller! Nu sitter jag i soffan och går igenom kvällens dos av politik och pratshower. Riktigt rart att sitta här och bara zappa mig genom youtube. Däremot har jag sett att kanal 5 har försökt sig på nåt liknande med Filip & Fredrik...Breaking news. När jag såg att det skulle komma ett sånt program så tänkte jag att det verkligen var på tiden! Skapligt skeptisk mot programledarna men man ska inte rata nåt man inte sett. Men så jävlulskt värdelöst det är! De där två krattorna är ju sämre än två värdelösa. På riktigt dessutom. Så det där kommer jag inte se på mer än nödvändigt, alltså inte alls. Men nog om det, nu ska jag sätta mig och planera inför morgondagen. Bra grejer händer då! Men det kan jag skriva om imorgon!

14 september 2011

Mycket snack och liten verkstad

Ja, jag skulle ju sparka liv i bloggen. Det var ett tag sen nu. Jag skulle göra om den...det blev inte av. Jag skulle ordna ett tema för bloggen, det blev inte heller av. Många saker skulle jag ha gjort men det blev inte av. Nu har jag börjat få hintar o kommentarer, vad hände med bloggen egentligen? Ja, den uppdateras nu, äntligen! Jag har längtat efter att kicka igång den här sidan igen! Jag har verkligen varit i behov av att skriva av mig. Vi får se vad som händer, vad det blir. Men skriva kommer jag göra. Det har varit några gånger den sista tiden som jag har skrivit, men för hand. Jag har fyllt mina block med tankar, irritationerna har runnit ut över pappret som en kopp kaffe som spills över viktiga papper. Nu tar jag alltså tag i den modernare varianten. Nu blev det ganska sent som jag kom igång, så jag kanske skulle börja runda av det här, och fortsätta imorgon. Starta lite lugnt. Älsklingen har just varit ute på nattrundan med lilla farbrorn (hunden, ingen släkting) och själv har jag matat de övriga odjuren. Nu får det nog bli dags att göra färdigt för bingen, det är ju som sagt en dag imorgon också.