Nationalsången

Igår när vi hade några vänner på besök så kom vi in på flera intressanta diskussioner. En av dem måste jag bara skriva av mig lite om idag känner jag. Det läskiga ämnet är nationalsången! Jag har märkt bland flera av mina facebook-vänner att det verkar finnas någon sorts känsla av trots kring nationalsången. Jag har aldrig riktigt förstått den här hetsen eller var alla verkar få det här trotset ifrån. Ibland kommer det upp en statusuppdatering där man har skrivit: "Jag törs minsann sjunga nationalsången, jag är stolt över den och ingen ska komma och tala om för mig att jag inte får hylla mitt land! Ni som inte sjunger/spelar nationalsången SVIKER Sverige! Vill ni inte höra vår nationalsång kan ni dra!" Jag kan bara anta att man menar på att invandrare inte vill höra Sveriges nationalsång och att veka och fega svenskar inte törs spela eller sjunga den av hänsyn till dessa invandrare. Men nu kommer det roliga i kråksången, jag har aldrig hört nån av utländsk härkomst säga att de inte vill höra Sveriges nationalsång! Jag har aldrig hört nån av utländsk härkomst säga att de inte vill att nationalsången ska spelas. Däremot har jag hört dem fråga om varför den inte spelas oftare. Jag har bara hört svenskar gnälla över att man inte "får" spela den. Jag kan ge ett exempel från när jag gick i grundskolan, det var första gången jag märkte av den här svenska logiken. Varje skolavslutning firades i kyrkan och vi barn fick sjunga en drös sommarvisor och nationalsången. Men sen flyttade det in en familj från Libanon och när skolavslutningen närmade sig började det pratas om nationalsången. Klassföräldrarna började tissla och tassla om huruvida denna familj från Libanon skulle gå med på att gå in i vår Svenska kyrka. "Tänk om de vägrar låta barnen gå dit, det kanske vore bättre om vi har avslutningen i gympasalen istället! Då kan de väl inte ta illa upp? Sen får vi nog skippa nationalsången, vi vill ju inte att de ska känna sig utanför." Det var väl inte ordagrant så här men det var i de här tankarna det diskuterades. Men INGEN tog upp saken med familjen från Libanon. Däremot fick den här stackars familjen skulden för att vi inte längre "fick" fira skolavslutningen i kyrkan eller spela nationalsången! Det här är ett fenomen som jag tycker är bra märkligt! Jag är rejält less på folk som gnäller över att nån skulle hindra dem från att spela nationalsången. Spela på, vråla er hesa bäst ni vill! Men kom inte och gnäll på invandrare om att ni inte får. Ifrågasätt svenskarna som utgår ifrån att ingen av utländsk härkomst vill höra den spelas. Testa fråga era grannar som kommer nån annanstans ifrån om hur de tänker. Tyvärr så tror jag att utav de svenskar som gnäller ständigt på facebook och olika forum, vågar ytterst få öppna truten i verkligheten och faktiskt prata med en invandrare om det här. Men jag kanske är fel ute där, vem vet? Däremot så ska jag ta mig en allvarlig funderare över vilka jag har som "vänner" på facebook, det är nog dags att rensa lite?

Det blev ju ett till inlägg

Ikväll har vi varit riktigt duktiga måste jag säga. Vi har rensat köket, det försvann en väldans massa koppar, fat, muggar o tallrikar som inte har använts sen vi flyttade hit för över ett år sen. Då lär vi inte behöva dem framöver heller! Nu sitter jag i soffan och går igenom kvällens dos av politik och pratshower. Riktigt rart att sitta här och bara zappa mig genom youtube. Däremot har jag sett att kanal 5 har försökt sig på nåt liknande med Filip & Fredrik...Breaking news. När jag såg att det skulle komma ett sånt program så tänkte jag att det verkligen var på tiden! Skapligt skeptisk mot programledarna men man ska inte rata nåt man inte sett. Men så jävlulskt värdelöst det är! De där två krattorna är ju sämre än två värdelösa. På riktigt dessutom. Så det där kommer jag inte se på mer än nödvändigt, alltså inte alls. Men nog om det, nu ska jag sätta mig och planera inför morgondagen. Bra grejer händer då! Men det kan jag skriva om imorgon!

Mycket snack och liten verkstad

Ja, jag skulle ju sparka liv i bloggen. Det var ett tag sen nu. Jag skulle göra om den...det blev inte av. Jag skulle ordna ett tema för bloggen, det blev inte heller av. Många saker skulle jag ha gjort men det blev inte av. Nu har jag börjat få hintar o kommentarer, vad hände med bloggen egentligen? Ja, den uppdateras nu, äntligen! Jag har längtat efter att kicka igång den här sidan igen! Jag har verkligen varit i behov av att skriva av mig. Vi får se vad som händer, vad det blir. Men skriva kommer jag göra. Det har varit några gånger den sista tiden som jag har skrivit, men för hand. Jag har fyllt mina block med tankar, irritationerna har runnit ut över pappret som en kopp kaffe som spills över viktiga papper. Nu tar jag alltså tag i den modernare varianten. Nu blev det ganska sent som jag kom igång, så jag kanske skulle börja runda av det här, och fortsätta imorgon. Starta lite lugnt. Älsklingen har just varit ute på nattrundan med lilla farbrorn (hunden, ingen släkting) och själv har jag matat de övriga odjuren. Nu får det nog bli dags att göra färdigt för bingen, det är ju som sagt en dag imorgon också.

Den där tiden

Det har varit väldigt mycket runt omkring den senaste tiden. Har haft en hel del att göra i skolan som tagit mycket av tiden. Önskar jag hade prioriterat gymet mer än vad jag gjort hittills, men det är skapligt regelbundet iaf. Får lägga lite energi i den frågan!

Sen har vi allt annat, julplaner, lägenhetsfix, husfix, böcker man vill hinna läsa, kurser som ska klaras, besked man väntar på o självklart allt annat som surrar runt. En sak i taget, det löser sig, har jag hört.

Nu däremot, sitter jag här hemma i soffan med en kopp kaffe bredvid mig, Pollux i knät, Dante vid fötterna o Spike i sitt hörn i soffan. Det är ganska rart det här!

Idag har jag tänkt hinna med mer pluggande och sen en promenad med hundarna.

Så jag tar o kikar in böckerna så hörs vi en annan gång!

En sån där bra dag

Vaknade för tidigt av klockan, somnade om, blev väckt av älsklingen som berättade att han skulle bege sig till jobbet. Morgonmys en liten stund och sen blev det java i köket, odjuren hade fått mat så de hade redan somnat om. Huset var tyst och det var riktigt gott att bara sitta där o vakna till.
Jag har lyckats fått en hel del gjort idag, har tänkt fortsätta vara flitig och ge mig på skjortan som ska sys klart tills på lördagens maskerad. Det är en del pill men det ska nog bli bra. Håll tummarna!
Nu sitter jag här med mitt kaffe efter lunchen, passade på att ta långlunch och se en film samtidigt som jag sydde. Det slutade med att jag bölade mig fördärvad, jösses vad bra den filmen var! The blind side...den kommer jag lätt se fler gånger! Helt klart sevärd!
Nu däremot ska jag fortsätta sy lite..

Bubblar lite

Jag har funderat ganska mycket över att skriva i den här bloggen, och vad jag borde skriva om här. Ett par dagar har jag tänkt sätta mig här för att skriva av mig. Men jag har hållit inne med det och faktiskt skrivit av mig på annat håll. Det har funnits en del saker som jag har retat upp mig på, en del kommer kanske fram här idag, vi får se.

Hur som helst..

Vi hyrde film för ett par dagar sen, The book of Eli, och det var längesen jag retade mig så mycket på en film. I mina ögon inget annat än ren propaganda för religöst pack! För dig som är kristen och har ett behov av låtsaskompisar i en form av en "han i himlen" är den säkert bra. Själv har jag svårt att släppa den, har flera gånger igår och idag tänkt på olika scener och värderingar som kom fram i filmen. Religion är inget för min del, speciellt inte kristendomen. Det hycklas friskt i den religionen, precis som i de flesta andra. Det är ju lite det religion går ut på, en "vi och dem" -känsla går som en röd tråd genom allt samtidigt som man predikar allas lika värde...fast inte egentligen eftersom "vi" är lite bättre.

Förresten, vad vore livet utan drama? Ganska behagligt kan jag tänka mig, runt omkring är det full fart på dramaqueens, inte särskilt behagligt måste jag erkänna. Men vad är värst, en dramaqueen som ältar sina problem eller en som piskar upp drama om andra för att försvinna från fokus? Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag ska vara ärlig. Alla har problem i livet, förr eller senare får alla sin beskärda dos av trassel och svårigheter, under de stunderna behöver man få vara öppet förbannad, besviken och ledsen för att få det ur systemet. Livet är en process, saker tar tid. Men ta ansvar för det ni kläcker ur er. Piska inte upp drama om andra för att kunna backa från fokus och på så sätt vägra ta ansvar för det du själv har gjort och sagt.
Jo, det är den delen som skippar ansvar som är värst i mina ögon. Martyrer som slänger handen i pannan och medvetet lägger ansvaret för sina egna handlingar på andra.
Pack helt enkelt.

Nystarten

Här bredvid mig står det en latte, jag lyssnar på Vänner med Lars Winnerbäck och känner mig riktigt nöjd med allt omkring mig just nu.
"..det mörker du ser, gör att stjärnorna märks lite mer." Den raden klamrar sig fast hos mig och får mig att känna att jag står på rätt plats vis rätt tidpunkt just nu. Det är när man står i mörker som man lägger märke till stjärnorna omkring sig. Jag har sett mina stjärnor, och jag har sett de som försvann in i mörkret. Men jag står på andra sidan nu, i en nystart. Det ljusnar och det har vänt!

Vi flyttade nyligen in i en trea, det går fort framåt och vi är snart klara med hur vi vill ha det här hemma. Det känns hemma, vi är hemma =)

Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om här nu, men det skulle resultera i en halv bibel känns det som. Det har hänt så mycket runt omkring, en del saker som värmer, en del saker som chockar, andra som mest gör mig förbannad. Jag kommer alldeles säkert skriva av mig om en del av de här sakerna framöver, vi får se när det kommer. Nu däremot tänker jag avsluta min nystart med att berätta att det är dags för en java och invänta älsklingen från jobbet. Sen bär det av till storebror för att fira brorsonen som fyller år!